Vilka är skillnaderna mellan konduktiv och sensorineural hörselnedsättning?
Till skillnad mot sensorineural hörselnedsättning kan konduktiv hörselnedsättning ofta behandlas. Vid konduktiv hörselnedsättning fungerar innerörat och hörselnerven normalt.
Personer med konduktiv hörselnedsättning har ofta svårt att höra volymen hos vissa ljud, men inte klarheten. Om volymen kan ökas tillräckligt bör dessa personer kunna höra som vanligt.
Vilka olika grader av konduktiv hörselnedsättning finns?
Graden av konduktiv hörselnedsättning beskriver hur allvarlig hörselnedsättningen är. Konduktiv hörselnedsättning har en maximal överföringsförlust, eller volymförlust, på upp till 60 dB HL.
Allvarlighetsgraden faller inom en av tre kategorier i stället för de fem som gäller vid sensorineural hörselnedsättning:
- Mild hörselnedsättning: 26 till 40 dB HL.
- Måttlig hörselnedsättning: 41 till 55 dB HL.
- Måttlig till svår hörselnedsättning: 56 till 70 dB HL.
Ju längre ned på listan dina resultat är, desto större är hörselnedsättningen och desto mer påverkas din hörselförmåga. Konduktiv hörselnedsättning kan påverka ett öra (unilateralt) eller båda öronen (bilateralt).
Vad betyder kategorierna i vardagen?
Mild hörselnedsättning:
Många av de svaga dagliga ljuden ligger inom den här nivån och kan missas av någon som har en mild hörselnedsättning. Svaga dagliga ljud kan till exempel vara människor som andas, löv som rasslar, viskningar, ett kylskåp som brummar, en katt som spinner eller vattendroppar. Även om personer med mild hörselnedsättning kan kommunicera väl i tysta omgivningar kan det vid bakgrundsljud vara svårt att höra ord som börjar med vissa konsonanter (”s”, ”f” eller ”th”).
Måttlig hörselnedsättning:
Personer med måttlig hörselnedsättning har svårare att höra och förstå tal vid normala samtalsnivåer. Det kräver större ansträngning att följa ett samtal och många av orden kan missas eller missförstås även om det inte finns några bakgrundsstörningar. Det kanske inte går att följa ett samtal vid normalt bakgrundsbrus. Andra ljud som kan missas är till exempel skratt, regn som faller eller kaffebryggare.
Måttlig till svår hörselnedsättning:
Personer med måttlig till svår hörselnedsättning har svårt att förstå tal i de flesta situationer och har ännu större svårigheter i brusiga miljöer. De kan inte tillgodogöra sig ljud från TV eller radio på normala volymer och det krävs högre volym för förståelse. Andra vardagsljud som kan missas är rinnande vatten, väckarklockor, lekande barn, en trafikerad gata, elektrisk tandborste eller tvättmaskin.
Vilka är de vanligaste orsakerna till konduktiv hörselnedsättning?
Orsakerna till konduktiv hörselnedsättning kan innefattar besvär som rör områden: ytterörat och mellanörat.
Ytterörats orsaker till konduktiv hörselnedsättning.
Ytterörats orsaker till konduktiv hörselnedsättning kan innefatta:
- Blockering. Hörselgången är en liten tunnel som leder till mellanörat. Alla blockeringar i hörselgången kan orsaka konduktiv hörselnedsättning. En blockering kan bestå av sammanpressat öronvax eller hinder från föremål som trycks in i hörselgången.
- Infektion eller sjukdom. En infektion i hörselgången, till exempel på grund av vatten i örat eller exostoser (benutväxter) som blockerar hörselgången.
- Sjukdomar. Det finns vissa medfödda (från födseln) sjukdomar, till exempel atresi eller bristande utveckling hos hörselgången, som kan orsaka hörselnedsättning. Hörselkanalen kan också ha en förträngning (en onormal avsmalning i hörselgången) som kan vara medfödd eller uppstå senare i livet. Vissa åkommor påverkar också ytterörat och kan vara synliga, och dessa kan också leda till hörselrelaterade problem.
Mellanörats orsaker till konduktiv hörselnedsättning
Mellanörats orsaker till konduktiv hörselnedsättning kan innefatta:
- Hörselnedsättning kan inträffa när trumhinnans rörelser hindras. Det finns många faktorer som orsaka detta. Det kan till exempel handla om hål i trumhinnan, öroninfektion, förtjockning av trumhinnans vävnad, eller obalans hos trycket i mellanörat (för högt eller för lågt).
- Öroninfektion eller vätskeansamling. En vätskeansamling bakom örat hindrar dels trumhinnan från att röra sig och förminskar även rörelsen hos mellanörats ben. Båda problemen innebär försämrad signalöverföring i mellanörat.
- Hörselbenen lossnar. Mellanörat har tre hörselben. Alla skador som gör att något av dessa ben lossnar från ett annat kan orsaka hörselnedsättning.
- Sjukdom eller annan funktionsnedsättning. Flera sjukdomar i mellanörat kan orsaka hörselnedsättning – till exempel godartade tumörer, otoskleros eller kolesteatom-cystor.
- Problem med örontrumpeten. Örontrumpeten förbinder mellanörat med bakre delen av halsen. Den öppnas och stängs för att hålla rätt tryck i mellanörat och för att låta vätska tömmas ut vid behov. När dina öron ”poppar” är det en sådan öppning som frigör tryck i mellanörat. Om örontrumpeten är blockerad kan tryck och vätska byggas upp i mellanörat.
Vilka är symptomen på konduktiv hörselnedsättning?
Om du har konduktiv hörselnedsättning kan du uppleva ett eller flera av följande symptom:
- Smärta. Smärta i ett öra eller båda öronen kan tyda på ett problem i örat och kan, beroende på situationen, orsaka hörselnedsättning.
- Öronen känns igentäppta. Om öronen känns igentäppta eller har för högt tryck som inte kan be utjämnas kan detta tyda på ett problem i mellanörat.
- Luddigt ljud. Om ljuden du hör låter luddiga eller om du har svårt att höra personer och ljud runtom dig kan du ha en hörselnedsättning.
- Dränering. All vätska som kommer ut ur örat ska utvärderas, särskilt om den luktar illa eller är missfärgad (gul eller grön eller varig).
- Ringande i öronen. Detta benämns även tinnitus.
- Den egna rösten uppfattas som mycket stark. När öronen är igentäppta kan den egna rösten uppfattas som kraftigare och låta onormalt.
- Din hörsel är bättre på ena örat.