Bör jag göra ett hörseltest?
Hörselnedsättningar kan påverka personer i alla åldrar. Det kan orsakas av medicinska problem, olyckor, exponering för buller, åldersrelaterad hörselnedsättning, eller okända orsaker. Oavsett orsaken till hörselnedsättningen bör du göra ett hörseltest om du börjar känna symptom.
Vilken är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning?
En vanlig typ av hörselnedsättning är åldersrelaterad vilket sker långsamt över tiden och effekterna syns inte förrän senare i livet. Alla förlorar känslighet för högfrekventa ljud med åldern. Vissa känner knappt av någon förändring medan andra kan behöva hörapparater.
För en äldre person som inte har haft några tidigare problem beror hörselnedsättningar oftast på åldrandet. Personer som arbetar inom yrken där höga ljudnivåer förekommer löper också risk för hörselnedsättning till följd av bullerexponering.
Vilka är tecknen på att jag kan behöva göra ett hörseltest?
Det finns många tecken som kan tyda på att du kan behöva göra ett hörseltest. Dessa kan innefatta:
- svårighet att höra i rum eller restauranger där det finns många människor.
- känsla av att andra mumlar mycket.
- vänner och familj kommenterar din hörsel och du upptäcker att du säger ”va?” upprepade gånger.
- satt behöva be andra upprepa vad de precis har sagt.
- andra anmärker på att TV-volymen är hög.
Dessa är allmänna tecken på upplevelse av åldersrelaterad hörselnedsättning eller hörselnedsättning som kan uppstå över tiden. Det finns också andra omständigheter där det kan vara bra att få hörseln kontrollerad regelbundet, till exempel:
- om du arbetar i bullrig miljö.
- om du har en hobby där ljudnivån är hög, till exempel prickskytte eller användning av bullrig utrustning (lövblåsare, gräsklippare, motordrivna verktyg osv.)
- om du ofta lyssnar på musik eller andra ljud på hög nivå (levande eller inspelad).
- om hörselnedsättningar ligger i släkten.
Det finns också andra medicinska anledningar till hörselnedsättningar, inklusive infektioner, ackumulerat öronvax, läkemedel, huvudskador osv. Om du har några medicinska problem eller redan har en bekräftad hörselnedsättning bör du tala med din läkare om bästa sätt att hålla koll på din hörsel.
Hörseltest görs så ofta som de behövs för att övervaka hörseln. Du kan också göra hörseltest online på vissa webbplatser och ta reda på när det kan vara dags att boka en tid på en hörselklinik.
Vad kan jag förvänta mig under ett heltäckande hörseltest?
Du har alltså bokat ditt första omfattande hörseltest och är inte riktigt säker på vad som kan förväntas. Ett heltäckande hörseltest kan innefatta flera tester och omfatta hela hörselprocessen från ytterörat till hjärnan. Det kan finnas många tester men de är inte svåra att genomföra.
Din audionom fastställer vilka hörseltest som kan behövas under ditt besök. Beroende på antal tester kan besöket ta 30–60 minuter.
Före hörseltestet
Före hörseltestet sker ofta detta:
1. Först har du ett samtal med din audionom om din hörselhistorik, vilket underlättar vid diagnostiseringen av dig och din hörsel.
2. Därefter görs en visuell kontroll av hörselgången med ett otoskop, för att se att ingenting blockerar kanalen, t.ex. öronvax, vilket kan påverka hörseltestet.
3. En kontroll görs av mellanörat i syfte att upptäcka eventuella öroninfektioner eller andra problem som kan uppstå i mellanörat. Vid den här kontrollen används en tympanometer som skapar ett lätt tryck i hörselgången för att kontrollera trumhinnans rörelse. Under den här kontrollen kan några toner spelas upp. Ljudsignalerna används för att utvärdera reflexen hos mellanörats muskler samt rörelseförmågan hos trumhinnan.
Hörseltestet
Provljuden kan spelas upp under två delar av ett omfattande hörseltest och du ges möjlighet att reagera: det handlar om audiometri med rena toner samt talaudiometri.
Vad är audiometri med rena toner?
Detta är den kontroll som görs för att fastställa känsligheten på din hörsel. Här provas olika frekvenser eller tonhöjder för att finna den svagaste ljudsignal där du kan höra varje frekvens. Kontrollen är inte svår men det kräver koncentration eftersom du behöver reagera på mycket svaga ljud.
Varje gång du hör ett litet pip eller en ton förväntas du trycka på en knapp så att din audionom vet att du hörde tonen. Med dessa ljud kontrolleras frekvenserna i både vänster och höger öra. Reaktionerna plottas på ett audiogram där du kan se en grafisk representation av din hörsel.
Den här kontrollen har två delar: signalledning via luften och signalledning via ben. Vid test av signalledning via luft används hörlurar/instickslurar, medan test av signalledning via ben använder en liten benoscillator som sitter på benet bakom örat. Vid kombinerade kontroller kan hörselvårdsspecialisten lära sig mer om hur väl ytterörat, mellanörat och innerörat fungerar.
Vad är talaudiometri?
Talaudiometri är en annan del av ett heltäckande hörseltest. Under det här testet ska du upprepa ord eller meningar medan du bär hörlurar/infattningar eller lyssnar genom en högtalare.
Testet genomförs vid låg volym i syfte att hitta den svagaste ljudnivå där du kan höra och förstå tal. Testet kan också göras vid mer ljudstarka nivåer för test av förståelse vid samtal eller vid högre nivåer för att fastställa komforten på olika ljudnivåer.
Vissa taltest utförs med ljud i bakgrunden i stället för i ett tyst rum. Ett test med ljud i bakgrunden ger en mer realistisk bedömning av hur hörseln är i vardagen, till exempel i en restaurang eller på någon annan trafikerad plats.
Så avläser du resultatet från hörseltestet
När hörseltestet är klart får du ett audiogram som är en grafisk representation av din hörsel.
Kurvans punkter representerar den svagaste ljudnivå som du hörde vid vardera frekvens eller tonhöjd för höger öra (röd linje) och vänster öra (blå linje). Frekvensnivån visas på den vågräta axeln (låga frekvenser till vänster och höga frekvenser till höger), och ljudets intensitet eller nivå i dB HL visas på den lodräta axeln (svaga ljud överst till kraftiga ljud nederst).
Vid ett hörseltest finns inga poäng för godkänt eller underkänt. Vid ett hörseltest utvärderas din hörselförmåga och resultatet kan falla inom en eller flera hörselnedsättningskategorier.
Vilka kategorier av hörselnedsättningar finns det?
Det finns 5 specifika kategorier av hörselnedsättningar:
- mild hörselnedsättning: 26 till 40 dB HL
- måttlig hörselnedsättning: 41 till 55 dB HL
- måttlig till allvarlig hörselnedsättning: 56 till 70 dB HL
- allvarlig till grav hörselnedsättning: 71 till 90 dB HL
- grav hörselnedsättning: 91 till 100 % dB HL..
Alla nivåer uppmätta vid 25 dB HL eller lägre anses vara normal hörsel. Ju längre ned på listan dina resultat är, desto större är hörselnedsättningen och desto mer kommer din hörselförmåga att påverkas.
Vad betyder kategorierna i vardagen?
- Mild hörselnedsättning: Många av de svaga dagliga ljuden ligger inom den här nivån och kan missas av någon som har en mild hörselnedsättning. Svaga dagliga ljud kan till exempel vara människor som andas, löv som rasslar, viskningar, ett kylskåp som brummar, en katt som spinner eller vattendroppar. Även om personer med mild hörselnedsättning kan kommunicera väl i tysta omgivningar kan det vid bakgrundsljud vara svårt att höra ord som börjar med vissa konsonanter (”s”, ”f” eller ”th”).
- Måttlig hörselnedsättning: Personer med måttlig hörselnedsättning har svårare att höra och förstå tal vid normala samtalsnivåer. Det kräver större ansträngning att följa ett samtal och många av orden kan missas eller missförstås även om det inte finns några bakgrundsstörningar. Det kanske inte går att följa ett samtal vid normalt bakgrundsbrus. Andra ljud som kan missas är till exempel skratt, regn som faller eller kaffebryggare.
- Måttlig till svår hörselnedsättning: Personer med måttlig till svår hörselnedsättning har svårt att förstå tal i de flesta situationer och har ännu större svårigheter i brusiga miljöer. De kan inte tillgodogöra sig ljud från TV eller radio på normala volymer och det krävs högre volym för förståelse. Andra vardagsljud som kan missas är rinnande vatten, väckarklockor, lekande barn, en trafikerad gata, elektrisk tandborste eller tvättmaskin.
- Svår hörselnedsättning: Personer med den här hörselnedsättningen har svårt med de flesta samtal på normala och måttligt ljudstarka nivåer. Tal med kraftig volym kan förstås så länge som det inte finns något störande bakgrundsbrus. Andra vardagsljud som kan missas är till exempel dörrklockor eller telefonsignaler, trafikbrus, dammsugare, toalettspolning, personer som arbetar eller diverse kontorsljud.
- Grav hörselnedsättning: Personer med den här hörselnedsättningen kan bara höra kraftiga ljud, till exempel en gräsklippare, en motorcykel, en ambulanssiren eller en cementblandare. Tal på normala nivåer uppfattas inte och även om någon höjer rösten och ropar kan det vara svårt att höra eller förstå personen. Personer med grav hörselnedsättning är ofta kandidater till hörselimplantat eller kan förlita sig på teckenspråk eller läppläsning som hjälp att förstå språket.
